Vinter på kommunala vägnätet


Vinterväghållning är en absolut nödvändighet i ett modernt, 
välfungerande samhälle och är en samhällsviktig angelägenhet som berör 
alla kommuninnevånare på ett eller annat sätt under den kalla årstiden.

Vinterväghållningen är dyr för kommunen och snörika vintrar kanske inte 
anslagen räcker helt och hållet för att tillgodose krav och önskemål 
från allmänheten. Men hur långt sträcker sig egentligen kommunens 
skyldigheter och vad händer om den inte uppfyller dem?

Kommunens ska sköta vinterväghållningen inom äldre stadsplaner och inom 
detaljplaner där kommunen är huvudman för allmän platsmark. Ansvaret för 
enskilda vägar ligger på fastighetsägarna eller samfällighetsföreningar 
där fastighetsägare går samman för att ansvara för vinterväghållningen. 
För allmän väg är kommunen ansvarig om regeringen har förordnat att 
kommunen ska vara väghållare. Om kommunen är fastighetsägare har den 
ansvar för enskilda vägar som är till nytta för fastigheten. Förutom i 
det fallet är kommunen inte skyldig att vinterväghålla enskilda vägar, 
vilket exempelvis gäller inom detaljplan där kommunen inte är huvudman 
för allmän plats. Trots detta ansvarar kommuner i dag frivilligt för 
vinterväghållning på 17 400 kilometer enskilda vägar.

Vinterväghållningen i kommunerna kostar väldigt olika beroende på hur 
vintrarna är men mellan 1,0-1,5 miljarder är inte ovanligt.

Läs mer om kommunal vinter väghållning i SKLs handbok Vitt på svart
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-040-5.pdf?issuusl=ignore

Stockholms stad gjorde en föredömlig videopresentation av sina 
utmaningar i vinterväghållningsfrågan för fem år sedan. Den är mycket 
sevärd för dig som vill veta mer om vinter i urbana miljöer